SANS Sans nr 1 • 2017

sans nr 1 -2017

SANS Sans nr 1 • 2017

 
SANS Magasin

Sans nr 1 • 2017

Medveten mot alla odds
Artificiell intelligens har blivit trendigt.

När jag läste datavetenskap vid Uppsala universitet i slutet av 1980-talet var mitt mål att bli forskare inom AI. Det var nog det nördigaste man kunde ägna sig åt på den tiden. Nu talar alla om det: legendariska vetenskapsmän som Stephen Hawking, hyllade entreprenörer som Elon Musk, och framtidsgurus som Nick Bostrom. Hollywoodfilmer som Ex Machina (med vår egen Oscarsvinnare Alicia Vikander) lyfter fram temat. Allt fler seriösa tänkare (inte bara nördar) börjar på allvar tala om riskerna med en artificiell intelligens som vi tappar kontrollen över.
I botten av detta problemkomplex ligger frågan om vad medvetandet egentligen är. Om vi är på väg att lämna den klassiska och i grunden religiösa föreställningen om att kropp och själ är två separata entiteter (Descartes dualistiska synsätt) och i stället accepterar tanken att medvetandet helt enkelt är vad hjärnan gör när den lever, så blir det svårt att på principiella grunder utesluta möjligheten till en artificiell intelligens.
Detta nummer av Sans berör denna fråga i ett par artiklar. Men numret handlar också till stor del om tryckfrihet och yttrandefrihet.
Tryckfrihetsförordningen firade 250 år i december 2016, och frågan om tryck- och yttrandefrihet är mer aktuell än någonsin. Den ängslighet som utmärker samtida diskussioner, till exempel om Bokmässan 2016 och den efterföljande debatten om SVT Aktuellt, säger något om vår samtids oförmåga att hantera dessa frågor på ett konsekvent sätt.
Världen rör sig mot fundamentalism och populism, nu senast med det katastrofala
presidentvalet i USA. I sådana tider blir det extra viktigt att värna tryck- och yttrandefriheten.

— CHRISTER STURMARK, CHEFREDAKTÖR

ARTIKLAR